Funderade på en sak med allt ståhej vad det gäller gösta bäver ( justin B).
eller det kunde vara vilken kändis som helst egentligen ,
men iallafall så är det märkligt att då en vanlig Svensson tar droger,slåss,kastar ägg och innehar en del inte så oförargliga preparat hemma hos sig,
så skulle dom flesta titta snett och snacka en massa om missbrukaren som inte kunde sköta sig och spårade ur eller han borde låsas in osv osv

En kändis blir aldrig riktigt den missbrukaren i våra ögon utan då har man humör svängningar och lite problem med droger och i stället tycker massor av människor synd om han/henne.
och man står liksom i den saliga massan av påhejare och nyfiket studerar den stakars varelsens liv.
man på nåt sätt nästan vet att han/hon är ju så mycket bättre än vad det verkar vara just för stunden.
och det blir som en del av hela gripande showen.

men mannen på parkbänken eller han som tog en sil i armvecket på tunnel banan 1,5 m framför mig i sommars ,
en medelåldrig man som såg rätt “normal” ut kom in jätte stressad med flackande blick och darrade som asplöv som kämpade mot vinden,
men då silen gick in och giftet spreds i kroppen och han mötte mina ögon var dom svarta och stora , all stress var borta och han klev av vi nästa hållplats rak i ryggen och med en fast blick ägd av en drog, ett gift som kontrollerade hela hans varelse.

jag satt stel i kroppen allt hände i loppet av några minuter sekunder jag vet inte riktigt, doften doften av hans parfym sitter i mitt sinne, asplövet som blev en fura och tanken av en knarkare missbrukare han som är förlorad ensamheten lögnerna brotten mer lögner och ett oändligt mörker!!!!

ingen tjänar miljoner på den mannen ingen håller upp bilden av den tillfälliga svackan utan han är en belastning en kostnad för samhället och en som skrämmer våra barn,

fattar inte varför min hjärna fylls av detta.

men det är så “same same but different”

låt oss sträcka handen till dom som behöver en hand och ibland betyder det att man får sträcka den rakt ner i dyngan, dyngan som i bland kallas livetoch där lyser inga spotligths men där kan en människa verkligen hjälpa en annan människa

såja nu fick jag ur mig det

ha det gott alla / Andreas